Tidningen   LÄNSPUMPEN
 Start  Läs nummer Köp nummer Fråga oss Månadsfartyg
MÅNADSFARTYG OKT 2019

Götaverken i Göteborg var under lång tid en viktig leverantör av tankfartyg till Onstadrederierna. Onstad låg ofta i framkant när det gällde storleken på beställda tankfartyg. När man i början av 1960-talet beställde en 56 000-tonnare tog man ett stort steg från den då största tankern i flottan, nämligen motortankern Holma, 34 650 ton dödvikt, byggd 1962. Den nya stora tankern kölsträcktes i mars 1964 vid Arendalsvarvet (Götaverken Arendal), dockades ut 28 augusti 1964, döptes till Palma av fru Brita Onstad och levererades till Rederi AB Kungsoil (Onstadrederierna), Kungsbacka den 8 oktober 1964. Hon var Arendalsvarvets sjätte nybygge sedan starten 1963 och tillhörde en serie på fyra fartyg i storleksklassen som varvet byggde åren 1963-1964. Först ut blev Bralanta, levererad 1963 till Ludvig G. Braathen, Oslo. Hon följdes av Vav, levererad 25 juni 1964 till Ditlev Simonsen, Oslo, sedan Palma som följdes av Bramora, levererad 1 december 1964 till Ludvig G. Braathen, Oslo. Palma blev det 17:e fartyget från Götaverken till Onstadrederierna.

Hon blev också ett av de sista tankfartygen som hade midskeppsöverbyggnad. Efter Palma levererade Eriksbergs Mekaniska Verkstad 44 000-tonnaren Polykarp till Einar Rasmussen i Kristiansand den 22 oktober och 20 000-tonnaren Grenanger till Westfal-Larsen, Bergen, den 25 november. Arendalsvarvet levererade Palmas syster Bramora den 1 december, samtliga nämnda hade midskeppsöverbyggnad. Palma hade vid leveransen en dödvikt på 56 500 ton, bruttotonnaget var 35 191 ton och måtten längd 236,23 meter, bredd 32,31 meter, djup 16,06 samt djupgående 12,38 m. Hon var utrustad med en 10-cylindrig Götaverken diesel utvecklande 24 000 IHP (21 000 AHK) och gjorde officiellt 16 knop men hon kunde göra 17 knop.

I början av 1965 omfattade Onstadrederiernas flotta sju fartyg med en sammanlagd dödvikt på 220 000 ton vilket placerade rederierna på en sjunde plats i Sverige, efter Broströms, Grängesbergbolaget, Salénrederierna, Transatlantic, Wallenius och Nordstjernan. Flottan omfattade då tankfartygen Brita Onstad, 28 850 ton, från 1952, Munkedal, 17 610 ton, från 1954, Pan Gothia, 17 620 ton, från 1954, Nanny, 34 000 ton, från 1957, Holma, 34 650 ton, från 1962, bulkfartyget Mimosa, 30 790 ton, från 1964, samt Palma.

Den 13 oktober år 1974 drabbades Palma av en våldsam explosion under lastning av olja åtta sjömil utanför hamnstaden Pangkalan Susu på Sumatras nordostkust. Fartyget fattade eld efter en explosion i styrbords vingtank nr 6. Elden spred sig därefter snabbt akteröver. Inredningen och maskinrummets övre del förstördes i lågorna, liksom delar av däcket och kobryggan. Aktra inredningen blev helt utbrunnen och maskineriet obrukbart. Av de 41 personer som befann sig ombord miste 13 personer livet, varav 8 ur besättningen (bl.a. kaptenen Bengt Sandberg). Fartyget var tidsbefraktat av det statliga indonesiska oljebolaget Pertamina och hade lastat 40 000 ton avsedda för Singapore när olyckan inträffade. Det svårt skadade fartyget bogserades till Sasebo, Japan för reparation och hon anlände dit 17 december. Reparationen slutfördes i mars 1975. Palma behölls av rederiet till i maj 1976 då hon för 4,5 miljoner dollar såldes till Karavel Shipping Corp. (Alpaca Shipping Co., Monte Carlo) ett bolag i Liberia, och dotterbolag till norska Onstad. Hon levererades 8 maj i Lissabon och fick namnet Arctic Star (nu med en dödvikt på 60 160 ton) och seglade under detta namn tills hon skrotades i Nantong, Kina, av China National Metals and Minerals Import & Export Corp. Hon anlände till Nantong den 30 mars 1985 och blev alltså drygt tjugo år.

Text: Lennart Rydberg

Fler månadsfartyg.
Palma

m/t Palma upplagd i Byfjorden 1972-1973. Foto: Terje W. Fredh

Palma
Leveransfoto från Götaverken