Kabelläggningsfartyget Nexans Aurora

Infrastruktur på världens havsbottnar, elkablar, kommunikations-kablar och gasledningar, har
på senare år börjat ta en större del av nyhetsmediernas rapportering. Förutom den ryska
marinen, som alltid varit mycket intresserad av kablar och rör på havsbotten, har det varit
märkligt lite intresse i västvärlden för säkerheten och hur utsatta dessa anläggningar är när
någon vill sabotera och släcka ner elnät eller slå ut internetanvändning.
Det finns officiella kartor, inte minst på internet, som visar hur sammankopplade
kontinenterna är i ett nät av kablar. Och detta är osynligt för oss, det finns gömt på havens
botten. Inte minst den stora utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kräver nu enorma
mängder av elkablar för att kunna kopplas ihop och föra elen till landnäten.

På väg hem från Länspumpens resa Strömstad – Sandefjord och åter passerade jag Halden
en tidig söndagsmorgon. Efter att ha besökt fästningen och sett platsen där Karl XII blev
skjuten kunde jag från den höga klippan se ett intressant fartyg långt nere i fjorden, ett
fartyg som krävde närmare besiktning.

Nils Sjökvist: Nexans Aurora (pdf)


Bulkfartyg – då och nu

Till månadsfartyg i januari 2023 valde vi ett bulkfartyg, Constance. Hon byggdes på Uddevallavarvet och levererades
i januari 1973 till Rederi AB Kungsoil i Kungsbacka (Onstad). Alltså precis för 50 år sedan.
Bulkfartyg byggs i stor mängd idag, företrädesvis i Kina. De stora bulkfartygen har mer och mer skräddarsytts
till måtten för att maximalt passa för de stora lastniningshamnarna och därför betecknas fartygstyperna efter dessa.
Som "Kamsarmax", "Newcastlemax", "Seawaymax" och "Dunkirkmax".

Vilka är de största skillnaderna mellan bulkfartyg byggda 1973 och byggda 2023?

Nils Sjökvist: Bulkfartyg 1973 vs 2023 (pdf)


Vindkraft till sjöss

Inom sjöfarten pågår en omställning för att reducera utsläppen av CO2 från fartygen
och även att komma bort från de "gamla"
fossila bränslena. Nya regler från IMO som omfattar energieffektivitet både för nya och existerande fartyg sätter
ytterligare press på rederierna.
Man provar nu många olika vägar där LNG/LBG och metanol kopplade till dual fuel motorer är de viktigaste.
även ammoniak och vätgas står på tur.

Även vindenergins möjligheter har kommit mer i fokus. Dels som hjälp till fartygens normala framdrift men man
ser också på moderna lastfartyg som till största delen drivs av vindenergi.

Nils Sjökvist: Vindkraft till sjöss (pdf)


Gasleveranser till Tyskland

I det spända läget runt Ukraina med ryska trupper runt landets gränser har de ryska gasleveranserna
till Tyskland blivit ett hett ämne. Inte minst hotet att gasleveranserna kan komma att strypas eller
stängas av som ett politiskt utpressningsmedel.

Hur stor kapacitet har Tyskland att ersätta leveranser med pipeline från Ryssland till importerad LNG från fartyg?
Nils Sjökvist reflekterar över tillgången på LNG-terminaler i norra Europa.

Nils Sjökvist: Gasleveranser till Tyskland (pdf)


Bränder på biltransportfartyg

år 2020 inträffade en mycket omskriven brand ombord på car-carriern Höegh Xiamen liggandes i Jacksonville.
Med de stränga krav som biltillverkarna ställer när man transporterar deras helt nya bilar accepteras inte bilar
som en gång varit ombord i brandrök även om skadorna är inga eller minimala. Därför kan bränderna få stora ekonomiska konsekvenser.

Nils Sjökvist har läst haveriutredningen och reflekterar bland annat över hur säkerhetsarbetet bedrivits ombord.

Nils Sjökvist: Bränder på biltransportfartyg (pdf)


Vindkraftens understödsfartyg

Den stora eller mer korrekt enorma utbyggnad av vindkraftsparker till havs som pågår eller som beslutats får också
som konsekvens att det byggs eller kommer att byggas en mängd fartyg av olika slag. Dels för att göra det möjligt
att installera vindkraftverken på plats och dels för att under en lång framtid se till att kraftverken underhålls
och sköts och till slut kanske demonteras.

Nils Sjökvist berättar här om de olika fartygstyperna som är engagerade i
vindkraftsprojekten och vad fartygsakronymerna WTIV, SOV, CTV och CLV står för.

Nils Sjökvist: Vindkraftens understödsfartyg (pdf)


Handelssjöfartens komplexitet – två haverirapporter

Nya fartygstyper som är specialiserade på olika typer av laster tillkommer hela tiden. ställer besättningarna ombord inför
komplicerade frågeställningar, en del helt nya. Och även om olycksfrekvensen gått ner genom åren så sker fortfarande allvarliga
olyckor och tillbud.
Nyligen har haverirapporter från två sådana allvarliga olyckor blivit offentliga och är intressanta av olika skäl.
Det gäller dels en explosion på en kemikalietanker, Stolt Groenland, i Korea och dels den car-carrier, Golden Ray,
som kantrade på utgående från en hamn på USA:s östkust.

Nils Sjökvist har tagit del av dessa rapporter och ger här en kortare sammanfattning tillsammans med egna kommentarer.

Nils Sjökvist: Två haverirapporter (pdf)


Rederiet Jadrolinija

Redan i slutet på 1800-talet bildades flera ångbåtsrederier som trafikerade den Adriatiska och Dalmatiska kusten
och band samman kuststäderna.
Jadrolinija som det allmänt kallas, eller Jadranska Linijska Plovidba som är det mer formella namnet, bildades 1947
efter andra världskrigets slut då den nyblivna jugoslaviska staten nationaliserade resterna av de olika rederier som
opererat efter den jugoslaviska kusten, många med en historia som går tillbaka till Österrike – Ungern tiden.

Idag har bolaget ett femtiotal fartyg uppdelat på färjetrafik till den kroatiska övärlden med utgångspunkt från
regionerna Rijeka, Zadar/Sibenik och Split/Dubrovnik men också linjer till Ancona och Bari i Italien.
På de senare linjerna används de större passagerarfartygen Zadar (ex Isla de la Gomera, 1200 passagerare/280 bilar),
Marco Polo (ex Stena Nordica, 1500/675) och Dubrovnik (ex Duchesse Anne, 1300/300).
Läs mera här

Nils Sjökvist: Jadrolinija (pdf)


Boskapstransporter

Containerfartyget Ever Given och blockeringen av Suezkanalen i år fäste världens blickar på sjötransporterna av levande djur.
Fast inne i kanalen eller väntande i Port Said låg till slut ett tjugotal fartyg med levande djur ombord och
väntade på att få passera kanalen. Fartygen var så kallade livestock carriers som blev fast i minst två veckor.
De flesta var på väg från Rumänien eller Spanien med får eller boskap och var destinerade till hamnar i Röda havet
eller Persiska viken. Frivilligorganisationen Animals International beräknade att minst 100 000 djur fanns ombord på fartygen.
Den förlängda restiden orsakade brist på vatten och foder. Dessutom var värmebelastningen på djuren hög.

Det finns nu starka opinioner i Australien och Nya Zealand mot exporten av levande djur. Inte bara transporterna
utan det öde som väntar djuren i arabländerna eller Indonesien gör att man i stället vill sköta uppfödning och slakt
inom sina länder och därefter exportera köttet i frusen form. Regeringsbeslutet i Nya Zeeland i år att avveckla
djurtransporterna inom två år är, förhoppningsvis, det första steget mot en avveckling-
Läs mera här

Nils Sjökvist: Boskapstransporter (pdf)


Sjöfartsåret som gått

Att 2020 inte varit ett år som andra är väl knappast ett överdrivet påstående. Det gäller inte minst inom sjöfarten som
påverkats på mångahanda sätt. Oftast då på ett negativt sådant.

Nils Sjökvist brukar följa lite av det som sker internationellt
via sjöfartsmedia och hemsidor och har gjort en sammanställning över en del saker som han noterat under året som gått.
Läs mera här

Nils Sjökvist: Sjöfartsåret som gått (pdf)


Sockerbåtar - Bulk In / Bag Out

Det finns många olika typer av specialfartyg byggda för en enda typ av last. Till exempel nedan fartyg Pioneer.

Fartyget är en ″Refined Sugar Carrier″ tillhörigt det australienska sockerbolaget MacKay Sugarcane Company.
Det är en exklusiv fartygstyp och det lär endast finnas tre sådana fartyg. Fartygstypen brukar benämnas som BI/BO fartyg,
att uttydas som Bulk In/ Bag Out. Fartygen lastar sålunda raffinerat socker i bulk för att sedan leverera lasten iland i säckar,
men kan även leverera lasten i bulkform. Läs mera här

Nils Sjökvist: Sockerbåtar - Bulk In / Bag Out (pdf)


En ″tonnage supplier″ från Israel

Den 8:e september i år kantrade biltransportfartyget Golden Ray på utgående från Port of Brunswick, Georgia, USA.
Fartyget var lastat med 4200 Hyundai bilar och opererades av Hyundai Glovis.

Ägaren till Golden Ray är en intressant man, Rami Ungar, en israelisk affärsman som bland annat är importör av asiatiska bilmärken i Israel. H
an startade i mitten på 1990-talet Ray Car Carriers Ltd, ett Isle of Man registrerat bolag, som växt stort och nu består av ett 50-tal bilbåtar.
Bolaget hyr ut fartygen till de stora biltransportörerna. Läs mera här

Nils Sjökvist: En ″tonnage supplier″ från Israel (pdf)


Klimatsmart skärgårdsbåt

Även på mindre fartyg sker tekniska förbättringar som ger bättre klimatprestanda. Waxholmsbolagets Västan
har vid sin kajplats i Stockholm anslutits till fjärrvärmenätet och behöver inte använda sin oljepanna
för uppvärmning när hon ligger vid kaj. Hon har utrustats med en undercentral för fjärrvärme som ett
pilotprojekt och troligen kommer fler Waxholmsbåtar med tiden att göra sammaledes.

Västan byggdes år 1900 på Motala verkstad som Nya Svartsjölandet och köptes av Waxholmsbolaget 1937.
Ursprungligen ångbåt motoriserades hon på 1950-talet och har numera dieselelektrisk framdrift med
en Penta dieselgenerator och en ABB elmotor. Hon är även K-märkt.
(Nils Sjökvist)


Nya regler för luftföroreningar


Den globala sjöfarten står inför en stor utmaning från och med 1:a januari 2020.
Då träder IMO:s nya regler för svavelutsläpp till atmosfären i kraft,
något som kallats för sjöfartens eget Parisavtal. För de fartyg som idag kör på normal tjockolja handlar det om att gå över till lågsvavlig bunkerolja
eller att installera s.k. scrubbers. Läs mera
här

Nils Sjökvist: Nya regler för luftföroreningar (pdf)
Nils Sjökvist: Installation av scrubbers (pdf)

En scrubber till en VLCC blir ganska stor.

Sammy Ofer - en storredare från Israel


När man i tidningar beskriver shippingvärldens så kallade ″tycoons″ brukar det oftast handla om Aristoteles Onassis eller om hans grekiska samtida.
Men det finns även många andra ″selfmade″ skeppsredare som samlat enorma fartygsflottor i sina imperier.
En av dessa var Sammy Ofer från Israel som startade med i princip två tomma händer och när han avled 2011 var nr 79 på
tidskriften Forbes lista över världens rikaste personer. Läs mera
här

Nils Sjökvist: Sammy Ofer - en storredare från Israel (pdf)

Gruvdrift på havsbotten


Ett av de mer ovanliga specialfartyg som levererades förra året från Klevens varv i Ulsteinvik har nu kommit i verksamhet utanför Namibias kust.
Fartyget ifråga är avsett att utvinna diamanter från havsbotten, på fackspråk ett Diamond Sampling Vessel. Läs mera här

Nils Sjökvist: Gruvdrift på havsbotten (pdf)

Nu ökar LNG-drift i handelsfartyg


Fartyg som drivs med LNG har hittills mest varit mindre tonnage och med fasta rutter och tidtabeller. Men detta håller långsamt på att förändras. Läs mera här

Nils Sjökvist: Nu ökar LNG-drift i handelsfartyg (pdf)
Nils Sjökvist: Bulkfartyget Haaga (pdf)

Fartygsnybyggen av idag


Idag byggs runt om i världen de mest
märkliga fartyg, oftast konstruerade för mycket speciella nischuppdrag inom sjöfart. Ett exempel är tunglyfts- och rörläggningsfartyget Pioneering Spirit.
Läs mera här

Nils Sjökvist: Fartygsnybyggen av idag (pdf)

|